Veckans bilder 2018 – v41

Första hela veckan i oktober. Oj, redan. I veckan har hösten verkligen kommit till Östergötland. Adde och Max har varit iväg på Älgjakt och Max har haft premiär som Älghund. Yay!

Färgerna! Ja, så vackert!

Ny dator på jobbet. Numera en bärbar som jag kan ta med mig och jobba ostört. Skönt!

Lillbusen har varit supertrött på kvällarna efter jakten. Så mysig!

Solnedgången över slätten. Adde och jag passade på att shoppa lite en kväll och då knäppte vi denna vackra solnedgång.

En vän samlar in pengar gör Syriens barn och om man skänker mer en 60 kr får man det sött litet armband. Ett fint ändamål!

Lunch hos mamma och pappa, nomnomnom! Tomatsåsen är gjord på egna tomater och hemmarullade köttbullar. Mums!

En vinst i Maxi Yatzy, en ren utklassning 😂

Äpplen överallt… i allt! Lite dumt att man är allergisk.

På väg hem till Östergötland igen. Adde och M kom upp i på söndagsförmiddagen för att hämta hem mig. Det blev en trevlig eftermiddag med mina föräldrar innan vi rullade hemåt mot solnedgången.

En lördag i oktober

Imorse vaknade jag upp tidigt för att ringa och väcka Adde inför jakten. Men de hade blåst av jakten pga höga temperaturer så det blev till att fortsätta sova. Tyvärr kunde jag inte somna om, 0430 är ju min vanliga tid att gå upp, så det blev till att roa mig med ljusböcker och mobilen tills jag inte kunde ligga kvar längre.

Nere stökade mamma och pappa runt och fixade inför frukost. Men jag passade på att fota lite vackra morgonbilder i halvdiset.

Tyvärr fick svalan för sig att dyka ner i sista sekund och blev lite suddig men det blev ganska snyggt ändå.

Ljuset var magiskt! Det är något med dis och solsken som gör mig varm om hjärtat.

Efter frukost tillsammans med mamma och pappa samt Bibbi och Uffe så bestämde vi oss för att ta en lite förmiddagspromenad. Ljuset var så vackert och det skulle bli skönt med lite frisk luft. Härliga hösten hos mamma och pappa.

Sen gick vi ett varv genom samhället, lite skog och lite mer centralt. Och jag knäppte några bilder, hösten är ju underbar!

En mysig liten skogsstig…

Några vackra röda rubiner bland bland allt det gröna och beiga…

Blåbärsris är alltid vackert!

Färgkaskader.

Det finns något så vacker i hösten trots att det egentligen är så att allt håller på att gå i ide/dö…

Ytterligare en stig att vandra på…

En förmiddag i oktober tillsamman med fina människor. En halvtimme/timme som ger så mycket glädje och energi inför framtiden. ❤️

Veckans bilder 2018 – v40

Oj vad tiden går, redan oktober och höstlöven börjar skifta till orange och rött! Härligt!

Lunch med RTM-boysen på Donken, alltid gott, alltid QP! Så gott!

Bästaste chefen köpte så klart lyxbullar till Kanelbullens dag! Hon är en bra chef vår älskade PP.

Ny favorit, en Babybell cheddar. Gott och bra mellis!

Höst och jag älskar denna härliga årstid, när solen skiner, himlen är blå och löven skiftar i alla härliga färger.

Plock på fredagen, det börjar bli lite av en standard här hemma. Denna gången orkade vi dock inte lägga upp fint utan det blev snabbplock dvs i förpackning. En ny italiensk öl till, Peroni. Ljus men ändå kraftfull, nästan lite väl för mig men gott med lite olika sorter.

Höstäpplen är ju så vackra!

Lördagsfrukost innan shoppingdag, med loppisbesök och mängder med butiker. Avokadotoast så jävla gott!

Vackra orkidéer på Blomstertorget. Härlig lila färg…

Nya Pringles att testa Bacon Mac & Cheese och Thai green curry – båda goda. Men Bacon Mac & Cheese var grymt goda!

Ett gäng Koi som jag hälsade på i helgen. Så vackra och längtan efter ett akvarium blir bara större och större.

Pizza liddag med Adde och Hansson på Pomodoro. Riktigt bra pizzor tycker jag! Jag tog en Chalom med skinka, färska champinjoner och räkor som jag toppade med Bea. Mums!

Första höstveckan kommer till ända… Jag hoppas på en solig och färgglad höst med mycket fotograferingar, svampturer och promenader. Ska bli härligt, men först, Adde påbörjar älgjakten imorgon, Skitjakt älskling! I veckan är skogen alltså Jägarnas så man kanske ska undvika svampplockning just nu om man bor i Östergötland och runt om.

Artipelag

Som sagt besökte vi Artipelag i söndags. Artipelag som är en ordlek, en sammansättning av de engelska orden Art, Activities och Archipelago. Helt enkelt en grov förklaring av vad som finns att upptäcka, konstutställningar, inspirerade aktiviteter och en vacker miljö i Skärgården.

10000 kvm som delas upp i ett konstmuseum, butik med egen designade produkter, Artbox en evenemangslokal och 2 restauranger med uteservering. Och en storslagen arkitektur som blir ett med den storslagna naturen. Och utomhus finns strandpromenader och skogsstigar att utforska.

Det som gjorde mig häpen och mest intresserad var utemiljön. Väl värt ett besök för bara den. Ska vi ta en titt?

Veckans bilder 2018 – v39

Alltså, slutet av september, tiden går såååå fort. Efter storm kommer solsken och då kan man se skadorna på ekarna vid kyrkan. Men också att ekarna börjar skifta färg, så vackert!

Fint väder i veckan… grönt är det också, knasigt att det strax är höst.

Kylan har också kommit. En kväll hade vi 14.4 grader i sovrummet. Lite kallt! Då åkte värmen på, trots att Adde helst ville vänta tills oktober.

Lillsötisen som myser med husse, ligga på husses fotstöd varje kväll framför tvn.

Första natten med minusgrader också. Tydligen också extrem dammigt i en hylla i köket 😉

Gryning…

Lunch med JoJo, samtal om allt och inget där inga stors öron kan lyssna. Alltid en Dubbel QP, nomnomnom!

Lyssnar på Elly Griffiths senaste bok. Gillar dessa skarpt men denna var inte lika bra, långsam och bara meh.

Skjutsar Adde till Vikingstad för att hämta hem en av bilarna. En fin morgon.

Biljetter till Metallica köpta, Adde och jag ska se ‘tallica! För mig kommer det vara nästan exakt 20 år sen sist, en kväll i Budapest på MTK Stadium. Wohoo 🤘🏻

En vecka som slutar med Tjejhelg med KFC i Sthlm men mer om det i andra inlägg.

Veckans bilder 2018 – v38

En vecka hem riktigt härligt höstväder med solsken, lite kyligare väder och även en höststorm, stormen Knud.

Började veckan med en skogsprommis med Max efter jobbet. Härligt att igen ta turer i skogen men tyvärr hittar vi ingen svamp. Trist för oss men i Sthlm hittat mamma och pappa massor.

Denna veckan började jag verkligen känna av att det börjar bli mörkare. Tidiga bussen och det är riktigt mörkt nu, för några veckor sedan sken solen och det var dagsljus vid 06-snåret. Inte nu längre…

Och det är mörkt efter man kommer fram till jobbet också, det blir inte ljust till sent… usch, nu blir det bara mörkare…

Men när jag kommer hem på eftermiddagarna så var det fortfarande solsken och värme. Ingen jacka behövs här inte.

Max har varit gosig och mysig, vill helst ligga på husses fotstöd och mysa.

Det var dags att göra sig av med min älsklingsmugg också. Den jag en gång gjorde i Dubai, 2005 tror jag det var. Jag tappade den för ett par månader sedan och örat gick av och nu har det bildats sprickor i glasyren. Dags att tacka för 13 år med trogen tjänst.

http://www.karoleen.se/wp-content/uploads/2018/09/img_1746.mov

Max fortsätter med att sova tryggt och lugnt nedanför min rumpa så att jag inte kan röra mig alls. Men samtidigt är han ju så gullig.

Lösgodiset vi köpte till Max på Ullared har blivit väldigt intressant i veckan. Dessa ”hamburgare” är favoriten just nu.

Vi åkte in och köpte mer virke för att fortsätta med staketet och träffade Hansson och passade på att äta på Ming Express. En väldigt god Pad Thai dock tycker jag att det är extremt snålt med 2 räkor i hela rätten.

Adde och Hansson tog en Kycklingfilé med rödcurry. Mycket smaskig!

Vi lossade 1,2 ton virke från släpkärran in i garaget. Tog strax under en timme och kändes väldigt bra att få gjort inför vintern.

Nya virket vi köpte idag, mestadels stolpar…

Och så slutar vi veckan med den svalaste temperaturen vi haft på länge 4,9 C. Jorå, nu är hösten här på riktigt!

En promenad vid Vätterns strand

I slutet av Mars (ja i våras!!!) var vi iväg på ett geocaching-äventyr som jag har haft liggande här på bloggen utan att ha skrivit om. Det var en riktigt härlig dag men jag har helt enkelt haft mycket annat att skriva om istället. Men nu så =)

Vi riktade bilen mot Vätterns östra strand och bara tittade och stannade till när vi hittade något roligt. Vi skulle även ta ett gäng cacher tänkte vi, men vi ville bara ta några som verkligen gav något inte bara ”mängd-cacher” som det tyvärr finns alldeles för många av nu för tiden.

Vi började med att åka förbi detta supervackra kapell i Ödeshög och jag var bara tvungen att stanna vid och ta lite bilder. Jag har ju en förkärlek till Kyrkor och Kapell, det är ett lugn som jag finner som jag ibland behöver.

Och i detta fallet är det både Vackert och Ärgat. Jag älskar ärgad koppar, det blir så himla härlig färg som blir så fin mot vitt. Vi har faktiskt koppar fönsterramar/fönsterbläck på vårt hus som har fått denna färgen och men eftersom huset är tegelfärgat blir det inte riktigt lika snyggt =(

Detaljarbetet på gamla kapell och kyrkor är magiskt. Jag tänker ofta på att det inte är konstigt att religionen var så stort förr i tiden. Om man själv har det knappert och kyrkan är både stor, vackert utsmyckat och ”rik” så vill man ju ty sig till det. Det är ju en självklarhet.

Sen bar det sig vidare norrut via Mjölbyvägen någonstans mellan Hästholmen och Öninge. Där fanns det tre cacher som låg precis vid vattnet och blev en lagom promenad att ta i solskenet.

Vi hittade en riktigt bra parkeringsplats och gjorde oss i ordning för en liten tur. Det låg fortfarande snö på marken (oj vad avlägset det känns just nu) och relativt kallt trots att vårsolen försökte värma. Strax bredvid parkeringsplatsen bredde Vättern ut sig och det var klippor längst med hela promenadsträckan.

Max var lyrisk över att få komma ut och utforska bland stenarna. Tydligen många som går där med vovvar så det fanns mycket spännande att sniffa på. Utflykter som denna är ju bland det bästa Max vet. Att få vara ute i naturen och röra på sig, hitta nya roliga ställen och bara kunna skutta omkring som den lilla halv-vargen han är. Det är även något av det bästa jag och Adde vet också. Tyvärr blir det inte alltid tid för sånt i vardagen, men vi försöker få till det så ofta vi kan.

Vi försökte ta lite fina bilder på Maxen, men han är ju världssämst på att stå/sitta still och titta på kameran. Så fort den kommer fram tittar han bort. Mupp-hund!

Sen fortsatte vi vidare och njöt av solen och utforskade klipporna. Jag fotade massor och här kommer några av bilderna. Det var så slående vackert med det klarblåa vattnet mot snön och så det karga. Älsk på det!

Skutt skutt skutt… LYCKA!

Ute på vattnet guppade flera fiskebåtar. Måste ha varit rätt kallt ute på vattnet men härlig med solen. Men bra med fisk verkade det vara dock för det var många måsar som flög runt båtarna och troligtvis fick fiskrens att smaska på.

Kargt landskap längst Vätterns strand. Kan tänka mig att det blåser en hel del här… Och då blir träden relativt låga och krumma.

Och efter en liten promenad kom vi fram till dagens första mål, eller en av anledningar vi åkte just till denna platsen. Vi hade ju rekat en bra startplats, via geocaching.com och hittat cachen The Bunker (GC4P6NV).

Förr i tiden var platsen ett militärt skjutområde, speciellt ett område där man skjuter markmål från flygplan. Och för att skydda personalen på marken så byggde de en bunker i en skreva. Den är ganska svår att se om man inte letar efter den men väldigt tydlig om man vet vad man letar efter.

Insidan är mörk och trång men en liten bild fick jag till slut.

På ena väggen fanns spakarna för att dra skjutmålen upp och ner, tyvärr funkar dom inte nu men jag kan tänka mig ljudet som var förr när man började dra in eller ut någon av de stora kedjorna.

När vi har varit på Gotland har vi besökt många bunkrar på våra äventyr men denna är nog den som ligger vackrast hittills =)

Max var väl kanske inte helt road av just bunkern och tyckte att vi kunde dra vidare, men vi fick honom att gå in och leta för att se om han kunde hitta något kul. Det var roligare ute i naturen.

Snö och solsken – världens bästa kombination!

Lite mer av blocksystemet för att fälla och ställa upp skjutmålen. Massor med sånt över hela berget.

Vidare till nästa cache, Stora Lund (GC12C24) var ett väldigt trevligt litet ställe att grilla på. Det är ytterligare en bunker med en ordentlig grillplats och bra med bord att sitta vid. Utsikten är ju inte så dum heller. Max var väldigt ivrig och ville utforska alla delarna och det var så härligt att bara mysa med honom i solskenet. Duktig kille!

Vackert så det förslår….

Sen var det dags att försöka sig på den sista cachen i området, Störtade 1937 (GC4WFQ). Cachen är ett minnesmärke för 2 piloter som tyvärr omkom vid en crash under en övning i bombfällning och kulspruteskjutning. Denna cache är en multi (en fler steg cache) så vi har inte tagit cachen i sig men förberett lite för den och tänker att vi åker tillbaka någon gång när det inte var så superisigt med risk för att trilla ner i vattnet.

Den 23 juli inträffade ett haveri som krävde två dödsoffer. S6 nummer 334 övade kulspruteskjutning mot en målflotte förankrad cirka 150 meter från stranden. Flygplanet skulle just göra ett tredje anfall mot målet. Under dykningen mot flotten bröts motorn loss från flygplanet. Motorn slår i sin tur sönder ena sidans vingpar. Detta får planet att under en kort tid stiga vertikalt till cirka 100 meters höjd. Därefter går det över i ryggläge, viker sig och störtar i vattnet.

En fiskare, som på Flygvapnets uppdrag legat i räddningsberedskap, rycker genast ut med sin båt. Han finner planets spanare, löjtnanten i I 17 reserv Gösta W. Lilja, livlös flytande på vattnet med utlöst fallskärm. Han har förmodligen försökt rädda sig med fallskärmen, men höjden var för låg för att den skulle hinna utveckla sig. Dödorsaken var ett brott på skallbasen. Piloten, furir Stig O. Carlsson, sitter kvar i planet som hamnat i ryggläge. Flygplanet flyter endast några minuter efter nedslaget och sjunker sedan med piloten Carlsson ombord.

Flygplanet och Stig hittades under 2013 och ligger på ca 60 meters djup.

En minnestext över Stig Carlsson höggs in i en bergvägg nära Vätternstranden.

Text lånad från cache-infon.

Sen var det dags att vandra tillbaka till bilen, men vi gick inte samma väg tillbaka utan gick ut till Stora Lund som numera är en golfbana och traskade längst vägen tillbaka.

Värmen började försvinna eftersom solen började gå i moln, vi hade varit ute i strax under två timmar och vandrat och utforskat och M var så lycklig. En stor skål med vatten och han tvärsomnade så fort vi startat motorn och rullat hemåt. En bra dag på så många sätt och ett ställe som verkligen var vackert och jag kan tänka mig att det är ett supermysigt ställe att komma till vilken säsong det än är. Vi träffade på flera sällskap som hade hittat en skreva i lä och satt och fikade eller bara njöt av solen och tittade på den underbara utsikten!

Goose Creek Tower

Jag och Adde är extremt fascinerad av Alaska och norra Kanada. Det verkar vara ett riktigt häftigt landskap och ett djurliv utan dess like. Det karga med massiv vinter och magiska berg. Vi har länge pratat om att det vore häftigt att nån gång flytta till Alaska och köpa sig en stor bit land och leva ett annat sorts liv, ett friluftsliv som jag tror är svårt att få till i Sverige. Men det är ju en dröm som vi vet inte kommer gå i uppfyllelse för det innebär ju att vi skulle flytta ifrån familj och vänner, vårt liv här och allt vad det innebär. Men det är en spännande tanke att bara få uppleva. Dock ska vi garanterat ta oss till Alaska/Norra Kanada för att utforska denna riktigt fantastiska natur och annorlunda leverne. Bara tanken av alla otroliga fotografier jag kommer kunna ta gör mig lycklig i själen. Och om vi har riktig tur kanske vi kan ta oss till detta fantastiska hus jag hittat på ”Unusual Places”.

I vildmarken utanför Willow i Alaska står en väldigt annorlunda byggnad, med en 360 utsikt över trädtopparna. Huset kallas av lokalbefolkningen “Dr. Seuss House” dvs Dr Seuss-huset eller som det egentligen heter enligt ägaren Philip Weidner ”Goose Creek Tower” dvs Gåsbäckstornet. Ett riktigt häftigt bygge som tar tankarna mot både knasiga Dr Seuss och Weasly Burrow i Harry Potter.

I arton år har huset byggts och tyvärr är det ännu inte klart. Ägaren har haft andra projekt igång och är till vardags en jurist i Anchorage, Alaska. Tornet började som ett timmerhus som har växt till ett 60-ish meter högt torn i 8 våningar med ett ”ortogonalt-360-utsiktsrum” högst upp.

Enligt sägnen ville konstruktören bygga ett hus med en utsikt över Denali även kallad Mount McKinley som är Nordamerikas hösta topp med 6,190 m över havet. Och han började bygga strax efter en skogsbrand och i och med att skogen växte tillbaka la han till fler och fler våningar för att fortsätta ha utsikt över Denalis topp. Man kan se ca 480 km långt runt om hela huset och det mesta av det är bara vildmark.

Om du någonsin är i trakterna av Willow eller Talkeetna i Alaska är det ett trevligt resmål att besöka, men tänk på att det är privat mark så det bästa sättet att se huset är via tåg eller om man tar en ”Alaskan bush pilot” som är verkar vara ett riktigt läckert sätt att se Alaskas vildmark.

Alltså vilket knasigt hus, jag skulle så vilja se insidan. Enligt en sida jag hittade finns det en enorm spiraltrappa som sträcker sig hela vägen upp. Helt tokigt!

Photos found on the internet, if anyone knows who the PhotoCredit goes to please let me know!

Veckans bilder 2018 – v37

I veckan har Adde varit tokförkyld och varit hemma. Jag har gått och bara väntat på att jag också ska bli sjuk men än så länge, ta i trä, har jag inte blivit sjuk. Hoppas att det håller i sig.

Nästa vecka blir det lila naglar, söndag är ju byta nagellack samt lägga ansiktsmask dagen, sen gammalt liksom.

Första brasan för säsongen, som jag har saknat doften av brasa. Vi har ju fixat en hel del ved under sommaren så det är kul att kunna använda den nu.

Innan AWn i veckan så gick jag in på 200km och köpte en Korbo-väggkrok. Jag har inte tänkt att använda den till en Korbo-korg dock, utan som handväskhängare. Jag tycker den är snygg och väldigt bra för handtagen på många handväskorna.

Max gillar forfarande inte kameran och denna bild bara skriker ”Sluta matte”. Men han är ju så söt när han går omkring med sitt ben i munnen hela tiden och sen får han och lägger sig och gosar med benet. Kolla stilen bara, han ligger med huvudet på baktassarna… tänk om man kunde göra så själv 😂

Lite sol fick vi i veckan och jag åkte buss nån dag då var det väldigt vackra färger, denna grönskan som övergår till gult och hösten.

Jag älskar detta enkla landskap.

Matlåda på jobbet, en bl.a. räksallad och kebabsallad. men det blev också en utelunch med Svikaren. Mycket kul!

På fredagen blev det hämtpizza med kollegorna efter MYCKET om och men, OnlinepizA var så osmidigt så det tog strax över två timmar från första besöket på hemsidan till pizzorna kommit. Herregud!

En kväll i veckan så låg vi och gosade lite efter en prommis hela flocken och husse började kittla Max, han var så himla gullig, svårt att fånga på bild med det var tydligen jättekul att bli kittlad.

4 år sen Max flyttade hem till oss, och många bilder har vi påmints om… Kolla bara denna söta bild med gigantiska öronen. Första kvällen Max har tytt sig till oss direkt och han är en busig och glad kille.

Vi försökte kolla hur Max reagerade på Youtube-grejen med att man gömmer sig bakom en filt och så släpper man och ”försvinner” inför djuret. Max reagerar typ inte alls. Han är alldeles för smart 😂

Älskade brasa…