Glow

Ibland får världen ett mjukt täcke.

Ser ut som att snön och molnen är fluffiga och mjuka.

I en monokrom blågrå nyans som lindar in världen i bubbelplast.

Träden blir inte längre kantiga och grenarna slutat vara petiga. Trubbigt blir det nya svarta.

Träden blir som fjädrar, lätta och flyktiga.

Och det svarta kontraststarka mot det blågråa, är vackert i sin enkelhet.

Och så spricker molntäcket upp och det blåa blir mer tydligt.

Och “hålet” stängs, och den fluffiga monokroma världen kommer tillbaka och sluter sig om världen och skapar ett skyddande täcke.

Och stilheten och tystnaden infinner sig direkt…