Swedish

Återvinning

Det är något så svenskt att återvinna. Så mycket tid som spenderas på att sortera plast, metall, glas och kartong. Vi är riktigt duktiga på det i Sverige, och återvinner mycket och har mindre sopor än resten av världen. Så pass att vi köper in sopor från Norge.

Jag har egentligen ingenting emot att återvinna, jag känner att det är det minsta jag kan göra för miljön. Som vi bor och jobbar kan vi inte ta kommunalt till jobbet, så det blir till att använda bilen varje dag. Och tyvärr har vi heller inte möjlighet att samåka, det fungerar inte med våra tider.

Så därför är vi extra noga med återvinningen, som en sorts kompensation. Vi återvinner allt och har i stort sett inga hushållssopor. Vi kör kompost och så återvinningen vilket gör att vi kanske max har 1 liten påse av hushållssopor. Men återvinning däremot har vi MASSOR.

Tyvärr finns det dock ett problem med hela återvinningen. I byn, eller rättare sagt, utanför byn finns våran återvinningsstation, vilket betyder att vi inte kan ta med oss återvinningen på våra 3-5 dagliga promenader utan måste ta bilen för att åka till återvinningen. Om vi skulle gå till återvinningen, vilket vi gör ibland, tar den promenaden med hunden så blir det ett väldigt project och långt att bära. Och när man sen kommer dit är det Alltid fullt!

Därmed bunkrar vi och tar med oss återvinningen när vi åker in till stan, till jobbet eller en annan gång vi åker. Och det känns inte rätt… Hela poängen med återvinning känns då lite förstörd eftersom man måste använda sig av en bil för att slänga återvinningen.

Varför kan man inte lägga återvinningsstationen i byn, så att alla kan ta det när de tar en promenad? Det finns ställen i byn som hade fungerat utmärkt, men det känns inte som att komunen tänkt efter riktigt. Trist!

Så, nån gång ibland, ja, nån gång i månaden, fyller vi bilen och åker in till stan och dumpar vår återvinning. Och gör det lilla för miljön.

Du kanske också gillar…